Arbetssätt

 


Vårt utbildningskoncept

En skola som är beroende av att väljas av elever och föräldrar måste kunna visa vad som skiljer den från andra. Alla som har satt sig in skolvalets utmaningar vet att skolor inte enkelt kan bedömas som antingen bra eller dåliga. Dessutom måste man skilja på vad som är skolans förtjänst – och vad som är elevernas och deras föräldrars. Höga betyg på en skola kan mycket väl bero på att lärarna är skickliga. Men ibland beror en skolas höga betyg mer på att eleverna redan innan de började där, hade lärt sig mycket och att de haft och har en stark uppbackning hemifrån. Det gäller även motsatsvis. Lägre betyg är inte alltid ett tecken på att en skolas kvalitet är sämre.

trappan
Vår syn är att en skola definieras av ett Vad och ett Hur. Både vad man ska lära sig och hur det ska gå till kan man få vägledning av utifrån den nationella läroplanen. Den är därför grunden för vårt utbildningskoncept. Men läroplanen är för oss långt ifrån hela svaret på frågorna om vad och hur. Därför har vi utvecklat Fria Läroverkens utbildningskoncept. Det ger svar på frågan om hur vi ser på vårt uppdrag, vad vi i tillägg till läroplanen anser att våra elever bör lära sig liksom det ger svar på frågan om vilka metoder vi använder för att uppnå våra mål.
Kort sagt, visa vad vi gör som andra inte gör.

 


Verkligt lärande

Vi har valt att dela upp vårt koncept i tre delar, eller tre trappsteg om man så vill. Det första steget kallar vi för Verkligt lärande. Det handlar om hur vi levererar utbildningen. Vi använder oss av en matris för att säkerställa att vi gör allt vi ska med så hög kvalitet som möjligt – men vi har lagt till några saker som gör att vi höjer oss ännu ett snäpp jämfört med andra. Där sticker framförallt Ansiktstiden ut. Det är en metod vi tagit fram baserad på en av världens mest kända forskares slutsatser kring vad som skapar goda resultat i skolan; John Hattie.
Ansiktstid – Varje lektion har ämnesläraren ett enskilt samtal med varje elev. Där diskuterar läraren och eleven hur det går, rätar ut frågetecken och bestämmer vad som är nästa steg. Varje elev får därmed kvalitativ ämneshandledning varje lektion, varje dag.


Entreprenörskap

Konceptets andra trappsteg är Entreprenörskap. Kunskap, personlig utveckling, nyfikenhet och handlingskraft är bärande värden i en framgångsrik skola. I vårt arbete med entreprenörskap låter vi eleverna bli delaktiga – de ska lära sig ta ansvar, planera och samarbeta.
Det handlar också om att vi ska låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan flyttas ut i samhället, till den riktiga världen. Det kan även betyda att samhället kommer in i klassrummet och att eleverna får insikt i att deras handlingar kan påverka och göra skillnad. Vi vill ge tydliga yttre ramar och strukturer samtidigt som eleverna tillåts utveckla de kompetenser som framtiden kräver.

 

uf-logga

UF – Vi har en stark tradition av att arbeta med Ung Företagsamhet. Där får eleverna chansen att starta och driva ett företag ”på riktigt” under ett år.

 

mustaschkampentillhemsidan

Projekt – Våra elever arbetar i projektform minst en gång per år. Vi ser helst att projekten har miljö eller socialt arbete i fokus. Ett exempel på vad görs i år är att samtliga tvåor på Fria Läroverken i Linköping i grupp drivit egna välgörenhetsprojekt. I Karlstad hade man ett samarbete med Interflora där elever samlat in pengar till Mustaschkampen 2014.
Praktik – Vi strävar efter att alla våra elever ska ha riktigt bra APL-platser på yrkesprogrammen. I Norrköping lyckas man inom Restaurangprogrammet hitta utlandspraktik till alla som vill. Både i Malmö och Norrköping får i princip alla restaurangelever jobb efter gymnasiet. Det vittnar om bra praktikplatser och duktiga elever.


Innovation

En skola som håller hög kvalitet, som lyckas med ett verklighetsnära arbetssätt och som genomsyras av entreprenörskap är en bra skola. Men för att bli en exceptionell skola krävs mer; en vilja att ständigt utvecklas och lära nytt.
Det sista trappsteget i konceptet handlar om Innovation. Skillnaden mot de två första delarna är att här blir man aldrig färdig, våra skolor ska alltid bli bättre. Här finns metoder vi enats om ska finnas på alla våra skolor men också utrymme för enskilda skolor att utveckla sina egna styrkor och intressen. Exempel på ett projekt vi arbetar med inom Innovation;