Kvalitet


För oss är kvaliteten i skolan viktig. Vi har en tydlig strategi kring att systematiskt mäta, analysera och följa upp elevernas studieresultat och kunskaper. Vi följer också våra elevers rekommendationsgrad noga. På den här sidan presenterar vi våra sju gymnasiers kvalitetssiffror. För detaljer kring respektive skola, se här: Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Linköping, Malmö, Norrköping, Ystad.

Betyg gymnasiet

Fria Läroverkens gymnasier höjde 17/18 andelen examensbevis på fyra av tio program, vilket medförde att an­delen ökade både för de högskoleförberedande och yrkesprogrammen, och därmed på de nationel­la programmen totalt. Den genomsnittliga betygspoängen för dem som uppnådde ett examensbevis ökade på sex program, var oförändrad på ett och minskade på tre.

Redovisningen per skola på respektive skolas kvalitetslänk (se ovan) inleds med en jämförelse mellan respektive skolas betygsresultat och genomsnittet i lägeskommunen. Vi gör ingen sådan redovisning på företagsnivå eftersom betygsnivåerna skiljer sig så mycket mellan de sju orter Fria Läroverken finns på. En jämförelse på företagsnivå med summan av lägeskommunerna skulle bara visa effekten av elevfördelningen mellan de orter vi är aktiva på.

Andelen examensbevis låg 16/17 i Riket på 90,2% för nationella program totalt, 91,2% för högskoleförbere­dande program och 88,0% för yrkesprogram. Betygspoängen i Riket var 14,7 för nationella program, 15,2 för högskoleförberedande och 13,6 för yrkesprogram. Fria Läroverken låg alltså 16/17 under genomsnittlig betygspoäng för Riket för högskoleförberedande program, men nästan på för yrkesprogram och under Riket för andel examensbevis,

Genomsnitt i kommunen

Vi jämför Fria Läroverkens betygsresultat med genomsnittet i kommunen på de program Fria Läroverken erbjuder, rensat från Fria Läroverken. Fria Läroverkens betygsresultat ligger ibland över och ibland under genomsnittet i kommunen, men på enskilda program kan de också vara högst eller lägst i kommunen.


Betyg 16/17

Fria Läroverken hade 16/17 förhållandevis bra betyg på tre skolor – högre andel examensbevis eller betygspoäng än genomsnittet i kommunen, exklusive Fria Läroverken – mindre bra på tre och en skola på genomsnittet. Under 17/18 förbättrades betygsresultaten tydligt, på en skola t o m kraftigt, så att betygen blev förhållandevis bra på fem skolor och klart bättre på en. På den sjunde skolan skedde ingen egentlig förbättring.

Alla skolor, utom Karlshamn Fria Läroverk, har dock två eller flera program med för låg andel examensbevis (<80%), Karlstad bara ett, men Malmö och Norrköping betydligt fler än bara två.

Tyvärr redovisar inte Skolverket gymnasiernas betyg förrän i julveckan, varför jämförelsen måste göras mellan mer än ett år gamla betyg. I redovisningen på respektive skolas kvalitetslänk kommenterar vi dock en del förändringar i Fria Läroverkens betygsresultat 17/18.

Förädlingsvärde

Kunskapsresultaten på gymnasiet är första hand en funktion av elevernas grundskolebetyg. Att ett s k elitgymnasium har höga avgångsbetyg är alltså i stor utsträckning beroende på elevernas höga grundskolebetyg och konkurrens om platserna. I viss uträckning kan högre betyg bero på skickliga lärare och en studiebejakande miljö. Fria Läroverken kommer därför under innevarande verksamhetsår att fokus­era på skolornas förmåga att visa på en kunskapsutveckling på gymnasiet från elevernas grundskolebetyg, istället för den absoluta betygsnivån. En utveckling av ett s k Business Intelligence-system som gör det möjligt att följa kunskapsutvecklingen på elev-, kursgrupps-, program- och skolnivå pågår.

Som ett preliminärt mål har fastställts att detta förädlingsvärde – kunskapsutvecklingen – ska utgöra +10% på grundskolebetyget. En elev som når 220 poäng i meritvärde från grundskolan – 12,94 poäng i genomsnitt av 17 grundskoleämnen – bör alltså nå minst 14,24 i genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg från gymnasiet.

Andel examensbevis

I avvaktan på att vi kan analysera kunskapsutvecklingen – även på enskilda kurser – fortsätter vi att följa Andel examensbevis och genomsnittlig betygspoäng, vilket nedanstående jämförelse grundas på. Som framhållits ovan har vi också ett större behov av att höja andelen examensbevis än att höja den genomsnittliga betygspoängen. Att nå sitt examensbevis är avgörande för att nå formell kompetens att studera vidare på universitet och högskola.

För att få en yrkesexamen krävs av elever på yrkesprogram också att de gått ett fullständigt program med minst 2 500 kurspoäng och har godkända betyg i minst 2 250 av kurspoängen. Bland sina godkända betyg ska eleven även ha:

  • En eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne
  • Kurser i programgemensamma ämnen minst 400 poäng
  • Gymnasiearbetet

För att få en högskoleförberedande examen krävs av elever på högskoleförberedande program att de gått ett fullständigt program med minst 2 500 kurspoäng och har godkända betyg i minst 2 250 av kurspoängen. Eleven ska också ha godkända betyg i:

  • Svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng
  • Engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
  • Matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng
  • Gymnasiearbetet

För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen efter ett nationellt program ska ett studiebevis utfärdas istället för ett examensbevis.  

På de orter där Fria Läroverken finns når runt eller över 90% av alla elever sitt examensbevis. På program med ett litet antal elever kan andelen påverkas negativt av att en eller ett lite antal elever får olika sorters problem, inte kan hänga med i studietakten och får underkänt i en eller ett par kurser.

En andel examensbevis under 80% är inte förenlig med våra krav. Självfallet är det elevens ansvar att uppnå ett bra studieresultat, men när det gäller examensbevis anser vi på Fria Läroverken att det i icke oväsentlig utsträckning också är skolans ansvar. Det är viktigt att skolan håller koll på varje elevs förmåga att hålla sig till den individuella studieplanen, följa upp utfallet på respektive kurs, så att rätt tid och resurser fördelas för eleverna och lägga kurserna på ett optimalt sätt över läsåret så att underkända prestationer kan tas igen.

Generellt sett är vi stolta över den andel examensbevis vi levererar på de flesta program och orter, med flera 100%-are.

Betygspoäng

Genomsnittlig betygspoäng (GBP) beräknas genom att poäng tilldelas för vart och ett av en elevs kursbetyg.

När vi på Fria Läroverken talar om den genomsnittliga betygspoängen i avgångsbetygen talar vi alltid om den för de elever som uppnått sitt examensbevis. Den genomsnittliga betygspoängen i Riket för dem som uppnått sitt examensbevis är 14,7 poäng d v s nästan C i genomsnitt, 15,5 på högskoleförberedande program och 13,6 på yrkesprogram.

Generellt sett är vi mycket nöjda med den genomsnittliga betygspoängen på i stort sett alla program och skolor.

Genomströmning

Ett tredje mått på gymnasieskolan är genomströmningen, en skolas förmåga att ta eleverna igenom gymnasiet på avsatt tid, tre år. Den är 77% som tar examen inom tre år på högskoleförberedande program och 72% på yrkesförberedande program i Riket och 72 respektive 62% i Fria Läroverken. Vi följer inte detta mått, framför allt för att vi inte har resurser. För att det ska vara meningsfullt skulle vi behöva varje elevs skäl för att göra studieavbrott, byta program, skola eller gå om en årskurs.

Skolverkets Siris

Redovisning på respektive skolas kvalitetslänk bygger så långt möjligt på Skolverkets nationella statistik i databasen Siris. När elevantalet på ett program underskrider 10 elever redovisas emellertid inte statistiken, utan endast ”..” anges. Där redovisar vi intern statistik istället.

Betyget A i en kurs ges värdet 20 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget D 12,5 poäng, betyget E 10 poäng och betyget F 0 poäng. Poängen per kurs multipliceras sedan med kursens omfattning i kurspoäng (50, 100 eller 200). Summan av de viktade kurspoängen divideras sedan med 2400, vilket är den totala mängden gymnasiepoäng där eleven betygssätts med betygen F till A. Gymnasiearbetet och kurser lästa inom utökat program exkluderas från beräkningen.

Vi betraktar vi Siris som ”branschstandard” och justerar våra egna betygsresultat till att överensstämma med Siris i julveckan.


Elevnöjdhet gymnasiet

Fria Läroverken lyckades inte höja elevernas rekommendationsgrad 2018 till 2016 års nivå. Den var oförändrad från föregående år. Rekommendationsgrad ökade på tre skolor, minskade på tre och var oförändrad på den sjunde.

Den genomsnittliga rekommendationsgraden för gymnasieeleverna var 3,7 på vår femgradiga skala.

Rekommendationsgrad

Den enda jämförelsen som kan göras med marknaden är med hjälp av Skolinspektionens Skolenkät, men frekvensen på denna är bara cirka vart fjärde år. I denna har Fria Läroverken en mycket hög rekommendationsgrad på två skolor, hög på en, genomsnittlig på två och under genomsnittet på en skola.

Under senare år har rekommendationsgraden kommit att bli det vedertagna måttet på elevnöjdheten. Eleverna svarar i enkäter bl a på frågan ”Jag rekommenderar min skola till andra elever” eller varianter på densamma.

Skolinspektionen genomför en enkät inför tillsyn med 2:or, som inte redovisas per program. Skolinspektionens enkät är rikstäckande och har under flera år haft mer eller mindre samma frågor, vilket ökar tillförlitligheten. Tyvärr genomförs den vid två olika tider på året, vilket minskar jämförbarheten väsentligt. Elever är nöjdare på hösten än på våren, troligen för att de inte är lika trötta och/eller stressade. Att Skolenkäten genomförs med bara 2:or minskar också tillförlitligheten. Att frekvensen i praktiken är vart fjärde år gör dessutom att man bör vara försiktig med att jämföra skolor. Det kan ju ha hänt en hel del på en skola på fyra år. Dessutom används många olika skalor och svarsfrekvensen redovisas sällan. Skolenkäten har en 10-gradig skala. Det redovisas inget rikssnitt för rekommendationsgraden i Skolenkäten, men vi bedömer att det är ungefär 6,5-6,6.

De flesta skolor gör också egna nöjdhetsundersökningar. Fria Läroverken lägger mycket stor vikt vid dessa och gör avancerade statistiska analyser av resultaten, både i form av korrelationsanalyser, för att se vad som driver nöjdhet och brist på nöjdhet, samt faktoranalyser, för att se de främsta förklaringsfaktorernas relativa förklaringsvärde, vilket är nödvändigt för att avsätta rätt resurser för den viktigaste delen av det systematiska kvalitetsarbetet.

På respektive skolas kvalitetslänk (se inledning) försöker vi skapa en överblick av den lokala marknaden med hjälp av resultatet av Skolinspektionens Skolenkät och fördjupa bilden för Fria Läroverken med hjälp av våra egna enkätresultat. Vi tror att även rekommendationsgraden bör jämföras lokalt.